Det känns att jag tränade igår. Träningsvärken är ju dock den skönaste värken av dem alla, så jag tackar och tar emot och ger mig själv en klapp på axeln för att jag rört på kroppen.
Jag känner mig lite som den här killen, som alltid får mig att le:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar