Nu blev det FÖR MYCKET igen...

Usch, vad jag inte tycker om när allt jag gör är roligt.. Eller jo, det gör jag. Egentligen. Problemet är dock att jag har en tendens att ta på mig alldeles för mycket att göra då, och eftersom allt är så roligt vill jag göra allt jättebra vilket gör att jag vill lägga ner så mycket tid som möjligt på allt, samtidigt... Sådana gånger brukar sömnen ta stryk -både vad gäller kvalitet och kvantitet, och till slut kommer en dag som idag då stressen och tröttheten tar över och jag behöver säga ifrån mig något. Den här gången blev det instruktörsskapet på träningen. Det känns så tråkigt eftersom jag verkligen velat snickra ihop ett pass och köra, men jag får inse att jag inte mäktar med bland läsplugg, praktikplugg, körjobb, Stockholmsresa, barnvaktande och allt annat som är. Jag har ju inte ens börjat än, och redan får jag tacka nej. Fy, vad tråkigt att det inte finns fler dagar på en vecka... Eller så är det tur för mig att det är så.